Vad är njursten?
Om koncentrationen av salt i urinen blir för hög, till exempel om man druckit för lite, kan det bildas kristaller. De kan sedan växa till och bilda så kallade njurstenar. Små stenar spolas ut med urinen och ger inga besvär. Men de stora kan fastna i urinledaren och stoppa urinflödet. Då blir njurbäckenet, som är urinledarens första del, utspänt och trycket ökar i njuren och det börjar göra ont. Tryckökningen kan skada njuren, speciellt om man samtidigt har en urinvägsinfektion. Varannan person som har haft njursten får en ny sten inom tio år.
Vilka symtom ger njursten?
Vanliga symtom vid njursten är en stark smärta som känns värst i sidan eller ryggen på den sida där stenen sitter. Smärtan som är skärande eller dov kommer ofta i intervaller. Den kan stråla ner mot underlivet eller ljumsken. Man kan känna behov av att kissa ofta. Man kan också få feber, eftersom en sten i urinledaren kan orsaka en infektion i njurbäckenet. Njursten behöver inte nödvändigtvis vara smärtsamt. I vissa fall kan de bara upptäckas av ren slump, exempelvis vid en röntgen för annan sjukdom eller skada.
Hur diagnostiseras njursten?
Med kroppsundersökning, urinprov och skiktröntgen dvs datortomografi-njursten.
Hur behandlas njursten?
Den som haft njurstensbesvär och känner igen symtomen kan pröva att själv lindra besvären med receptfri smärtstillande medicin. Om inte det hjälper kan man behöva starkare smärtstillande läkemedel.
Drabbade får vanligen en så kallad stötvågsbehandling som innebär att stenen krossas med hjälp av en apparat som avger tryckvågor. Efteråt kan man oftast kissa ut flisorna. Stora stenar som inte går att krossa opereras bort med någon form av titthålsoperation.
