Stress symptom

Personer som drabbas av sammanbrott på grund av stress beskriver ofta två typiska problemområden; dels en djup trötthet och dels en försämrad förmåga att tänka, minnas, förstå och resonera, det vill säga försämrad kognitiv förmåga. Tröttheten känns igen på att den är djup och inte försvinner med vila. Sömnbehovet är större än vanligt och de besväras av att de ofta vaknar tidigt på morgonen. Många blir labila, känslor avlöser varandra och blir svåra att styra. Följande symtom kan vara ett tecken på att energilagren börjar tömmas:

Kognitiva symtom:

  • Allvarliga minnesstörningar
  • Koncentrationsproblem
  • Svårt att ta in flera intryck samtidigt.
  • Låg stresstolerans
  • Perceptionsstörningar – tunnelseende
  • Överkänslighet för ljud eller ljus

Kroppsliga symtom:

  • Trötthet och/eller utmattning
  • Allvarliga sömnstörningar
  • Ökad smärtkänslighet – fibromyalgi
  • Infektionskänslighet
  • Muskelspänningar

Symtom från mage och hjärt- och kärlsystemet

  • Yrsel

Projekten avlöser varandra och ett ska helst vara avslutat innan ett annat tar vid. Men i praktiken överlappar de ofta varandra och många går från ett projekt till ett annat utan att ha återhämtat sig. Arbetsdagen blir allt längre och många känner sig stressade och har svårt att koppla av. Många tror dessutom att de måste göra allt själva och pressar sig till yttersta för att få tiden att räcka.

Men ofta spelar det  ingen roll hur länge de sitter kvar på jobbet, känslan av att inte komma i fatt gör sig ständigt påmind. Viljan att vara duktig och prestera är stark. Alla vill leva upp till de sociala normerna och förväntningarna och många är osäkra över var gränsen går. Istället för att säga nej till fler arbetsuppgifter höjer de ribban av rädsla att inte duga och vara till lags. Få tänker på att de tär på kroppens resurser och lägger grunden för ohälsa. Forskning visar till exempel att långvarig stress kan bidra till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Man vet också att personer som insjuknar i akut hjärtinfarkt ofta sökt vård för ospecifika trötthets- och utmattningskänslor flera månader dessförinnan.

Konsten att säga nej

Många har svårt att säga nej, både i privatlivet och på jobbet. Det kan kännas fult, elakt, själviskt, småaktigt, aggressivt och sårande för andra. Om du vet med dig att du har svårt att säga nej kan du fundera över följande:

  1. Att inte sätta gränser och säga nej innebär att du tar på dig mer och mer. Till sist blir du så stressad att du inte gör ett bra jobb.
  2. Du blir utnyttjad av andra eftersom du alltid ställer upp. Bryter du inte detta mönster så riskerar du att bli en martyr, en människa som tar sig an allt samtidigt som hon beklagar sig så fort hon får en chans.
  3. När omgivningen vant sig vid att ”du är snäll och fixar allt” så blir det ännu svårare att säga nej. När du gör det vädjar andra till din snälla sida och försöker ge dig dåligt samvete. Kanske med orden: Men du som brukar vara så bussig.
  4. Du kan behöva omge dig med vänner och kollegor som har lättare att säga nej och sätta gränser. Genom att se hur de gör får du en modell för hur man säger nej. Observera att ett nej aldrig innebär att du avvisar personen i fråga. Det betyder att du sätter en gräns för hur mycket du kan och orkar ägna dig åt. Låt inte andra ta över och göra sakfrågan till något personligt. Det gäller din tid och respekten för din yrkesroll. Alla arbetsplatser mår bra av en balans mellan ja- och nejsägande. Att säga nej när man dignar under arbetsbördor är inte fult, det är en mänsklig rättighet.