Vad är hälseneruptur?
När hälsenan går av, helt eller delvis, är det en hälsenebristning. Det sker vid kraftig belastning, ofta i samband med idrottsutövning på motionsnivå i grenar som racketsporter men också i fotboll, innebandy och basket. Nio av tio som drabbas är män och det är vanligast i 40 års eller 70 års åldern men kan inträffa i andra åldrar.
Vilka symtom ger hälseneruptur?
Plötslig smärta i vaden och ofta hörs en smäll eller ett knäppande ljud. Smärtan känns mest ovan hälen och det blir svårt att gå och stå på tå. Ibland ses också en svullnad eller blåmärke ovan hälbenet.
Hur diagnostiseras hälseneruptur?
Genom det typiska insjuknandet, symtomen och att testa vadmuskelns funktion på olika sätt. Vid Thompsons test så får man ligga på mage på en brits medan läkaren trycker ihop vadmuskeln och ser om foten rör sig. Vid tåhävningstest får man försöka stå på tå med det skadade benet.
Om det har gått lång tid mellan skadan och när man söker hjälp görs ibland ett ultraljud.
Hur behandlas hälseneruptur?
Den vanligaste behandlingen är avlastning i kombination med att foten hålls stilla i sträckt läge. Detta görs antingen med gips eller en plaststövel som kallas ortos. Under behandlingstiden som vanligen är runt åtta veckor genomförs justeringar av fotens läge så att den blir allt mer normalställd samtidigt som man får börja belasta, ofta efter två till fyra veckor. För att undvika blodpropp (trombos) i benet pga nedsatt rörlighet ges ofta blodförtunnande spruta en gång per dygn.
Kirurgisk behandling med operation och efterföljande gips och ortosbehandling kan vara lämpligt för de som har ett yrke, eller utövar idrott på en nivå, som ställer höga krav på akillessenan. Kirurgisk behandling minskar risken för ny ruptur och har något kortare konvalescenstid. Det ska dock vägas mot risken av sårinfektion eller nervskada till följd av operation. Liksom vid icke-kirurgisk behandling ger man blodförtunnande som skydd mot blodpropp.
Sjukskrivning behövs första veckan därefter varierar tiden beroende på vilken typ av arbete man har. Vid lätta stillasittande arbete kan det räcka med ett par veckor, lätt men rörligt arbete upp till åtta veckor och tungt arbete upp till fyra månader.
Prognosen är god oavsett behandlingsmetod men det tar tid att återfå funktionen. Fler än 80% kan löpträna två år efter skadan och ungefär hälften kan återgå till samma idrottsnivå som före skadan.