Vad är ryggskott?

Ryggskott och ryggvärk är vanligt och beror ofta på muskelspänningar som gör att musklerna låser sig kring muskelfästen eller leder. Den kan också uppstå när en ryggkota eller en disk mellan kotorna förskjuts och trycker på en nerv. Smärtan kan komma plötsligt om man till exempel lyfter tungt med ryggen böjd istället för rak.. Den kan också komma efter att man överbelastat ryggen under lång tid, som under graviditet eller felaktig arbetsställning.  Risken att drabbas av långvarig ryggvärk ökar om man är överviktig, utsatt för långvarig negativ stress, inte motionerar eller kroppsarbetar regelbundet och om man har benskörhet, osteoporos. Det är vanligt att drabbas av ryggbesvär då och då under livet.

Vilka symtom ger ryggskott?

Ryggskott (lumbago) kallas det när området mellan två ryggkotor låser sig. Orsaken är ofta att man har svaga ryggmuskler och gör en felaktig eller ovan rörelse. Det ger en svårartad värk i ländryggen och akut skärande smärta så fort man försöker röra sig. När ryggskottet inte längre är akut får man ändå ont när man belastar ryggen.

Om ryggsmärtan strålar ner mot höften och benet beror det oftast på att ischiasnerven är påverkad. Orsaken är ofta att den mjuka plattan mellan två ryggkotor har tryckts ihop på ena sidan och putar ut som ett bråck mot nerven. Förutom smärtan ner mot benet/benen kan känseln påverkas med så att benet domnar eller pirrar. De här besvären brukar kallas ischias.

Man kan också ha en kombination av ryggskott och ischias.

Hur diagnostiseras ryggskott?

Genom de typiska symtomen i kombination med läkarundersökning av rygg, ben, rörelseförmåga, känsel och reflexer. Vid långvariga besvär och misstanke om diskbråck kan det finnas skäl att undersöka ryggen med röntgen, magnetkamera eller datortomografi.

Hur behandlas ryggskott?

Doktorernas huskur mot ryggskott brukar vara att ta två värktabletter med olika aktiv substans, till exempel paracetamol och ibuprofen och sedan ta en promenad så fort läkemedlet dämpat smärtan någorlunda. På det sättet kan man ”låsa upp” det smärtande området i ryggen. Ryggvärk blir ofta bättre av att man rör sig. Ischias eller diskbråck är undantag från den regeln. Då bör man få hjälp av sjukgymnast att hitta lämpliga övningar. På sikt bör den som har lätt att få ryggvärk träna både rygg- och magmuskler, ben och bål för att stödja kotpelaren. Långvarig smärta kan man få hjälp att hantera på smärtklinik. Numera rekommenderar Socialstyrelsen KBT, kognitiv beteendeterapi för långvariga smärttillstånd.