Vad är gallsten?
Gallstenar är kristaller och består i huvudsak av kolesterol, kalk och bilirubin, som är ett pigment i de röda blodkropparna. Galla bildas i levern och lagras sen i gallblåsan som tömmer ut det i tarmen vid måltid. Om gallan innehåller mycket kolesterol och/eller blir kvar länge i gallblåsan ökar risken för kristallbildning. Det kan ske vid graviditet, svält eller extrem bantning. Andra riskfaktorer är ärftlighet och övervikt. Gallstenar blir också vanligare ju äldre man är och efter 40 års ålder har ca 30% av kvinnorna och 20% av männen gallsten eller har opererats pga gallsten. Det är när en eller flera gallstenar fastnar i gallblåsan eller gallvägarna som man får symtom.
Gallsten utan symtom eller besvär behöver inte och ska inte åtgärdas.
Vilka symtom ger gallsten?
Vanligt är att gallstenssmärtan kommer i samband med eller efter måltid. Smärtan som är krampartad brukar sitta under höger revbensbåge och stråla ut mot rygg och skulderblad. Ofta följer även illamående och kräkningar.
Ett gallstensanfall brukar klinga av inom 12 timmar och bör ha gått över efter ett dygn.
Om smärtan inte går över och man dessutom får feber har man troligen fått gallblåseinflammation – cholecystit.
Ibland kan gallsten vara mer diffust och om det blir helt stopp i gallvägarna kan man bli gul i ögonvitor och hud vilket kallas ikterus.
Hur diagnostiseras gallsten?
Utifrån sjukhistorien, kroppsundersökning och ultraljud av buken över lever och gallvägar. Blodprov för kontroll av leverstatus och inflammation.
För att få en tydlig bild av gallvägarna inklusive de som ligger djupare i kroppen görs ibland en magnetisk skiktröntgen MRCP (magnetisk resonans-kolangio-pankreatografi).
Hur behandlas gallsten?
Enstaka gallstensanfall behandlas med smärtstillande. I första hand diklofenak i form av stolpiller Voltaren 50 mg x 1 max 3 st/dygn eller som injektionsspruta Voltaren 75 mg intramuskulärt som kan upprepas efter en halvtimme om den första inte haft effekt.
I andra hand kan man få Spasmofen som har en avslappnande effekt på gallblåsa och gallvägar. Även det kan ges som stolpiller max 4 st/dygn eller som spruta 1-2 ml under huden.
Om man får besvär då och då kan man ta antingen Voltaren eller Spasmofen som stolpiller hemma.
Om återkommande gallbesvär, genomgången kolecystit eller episod av ikterus och/eller påverkan på lever och bukspottskörtel brukar man få genomgå en operation.
Vid sten eller stenar i gallblåsan brukar den eller de tas bort vilket sker antingen via titthålskirurgi eller med öppen bukoperation.
Om stenen sitter i gallvägarna eller gallgången görs istället en ERCP (endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi). Under narkos förs en böjlig slang med kamera in via munnen och ner genom magsäcken till tolvfingertarmen där gallgången mynnar ut. Via instrumentet kan öppningen vidgas och stenen tas ut till tarmen och därifrån lämna kroppen den naturliga vägen.
Vid titthålskirurgi och ERCP brukar man vara återhämtad och kunna gå tillbaka i arbete efter en vecka. Vid öppen kirurgi är man vanligen tillbaka i arbete efter två veckor medan man vid ett fysiskt tungt arbete kan behöva tre veckor innan återgång.
