Geting. Fotograf Zoe
Fotograf David Carrington
Vad är getingstick?
Det är en reaktion på det gift som injiceras av insektens giftgadd. Reaktionen kan vara lokal eller generell vilket i det senare fallet är en allergi.
Getingar (latinskt Vespidae) är steklar tillhörande insekternas klass. De har en svartgul- till svartrödrandig bakkropp och två vingpar. Det är honor som bär gadd och den saknar hullingar. Därför fastnar den inte vid stick vilket gör, att de till skillnad från bin, kan sticka flera gånger. De kan sticka oprovocerat men oftast är det i självförsvar när de känner sig hotade t ex om de blir inklämda.
Ju fler stick man får desto kraftigare kan reaktionen bli. Allergi utvecklas först efter att man tidigare i livet blivit stungen och i samband med det utvecklat IgE-antikroppar som senare reagerar på giftet.
Vilka symtom ger getingstick?
Vid en lokal reaktion får man en brännande smärta följt av rodnad och svullnad på platsen för sticket. Symtomen kan tillta under ett par dagar för att sedan klinga av. Reaktionen blir ofta kraftigare om sticket skett på halsen eller i ansiktet. Vid stick i munnen kan även en lokal reaktion med svullnad av tunga eller andningsvägar vara livshotande.
En allergisk reaktion brukar komma snabbt och då vanligen i form av nässelutslag och svullna slemhinnor. Den kan eskalera till chock med kraftig sjukdomskänsla, oro, andningssvårigheter, blodtrycksfall, buksmärtor och hjärtpåverkan.
En allergisk chock ska inte förväxlas med ett kraftigt stresspåslag som i sig kan ge hyperventilation, svimning och hjärtklappning.
Hur diagnostiseras getingstick?
Oftast räcker det med återgivande av händelseförloppet och den lokala reaktionens utseende. Kan vara lurigare om det rör sig om små barn eller vid sting i samband med födointaget om insekten inte upptäckts.
Vid allergisk reaktion bör blodprov för S-Tryptas tas inom 0,5-3 timmar. Provet visar mastcellernas aktivering och ett förhöjt värde bekräftar diagnosen.
Hur behandlas getingstick?
En lokal reaktion på huden kan behandlas med vad man har tillgång till. Den kan kylas ned med is eller fuktas och gnidas in en med en tablett innehållande acetylsalicylsyra eller ibuprofen. Ett annat alternativ är att stryka på lite hydrokortisonkräm eller Xylocainsalva. Vid kraftig och mycket besvärande stickreaktion kan man ibland få en kort kur med kortison som T. Prednisolon 5 mg 5×1 i 2-3 dagar. Även antihistaminer kan ges som T. Aerius 5 mg 2×1 eller T. Clarityn 10 mg. Till barn med en kroppsvikt under 30 kg rekommenderas sirap Clarityn 1 mg/ml 5 ml x 1.
En allergisk reaktion framförallt en kraftig sådan behöver behandling på sjukvårdsinrättning. Den viktigaste behandlingen är adrenalin som ska ges så snart som möjligt. Det har effekt inom 5 minuter och kan vid behov upprepas var 10:e minut. Adrenalin finns i form av förfylld penna som Emerade eller EpiPen vilken sticks in i och töms i muskeln på lårets utsida. Dosen beror på hur mycket man väger. Till vuxna >60 kg är 500 mikrogram lämpligt, för vuxna och barn mellan 20-60 kg rekommenderas 300 mikrogram och för barn mellan 10-20 kg är 150 mikrogram lämpligt.
Dessutom brukar man få en nål in i blodbanan och dropp. Inom en timme ges vanligen antihistamin som T. Aerius 5mg 2×1 till vuxen, 1×1 till barn 6-12 år och 0,5×1 till barn < 6 år. Efter en 2-3 timmar ges kortison som T Betapred 0,5 mg 10×1 till vuxna och barn > 6 år och för barn <6 år i dosen 6×1. Om man är så dålig att man inte kan ta tabletter så kan man få kortison direkt i blodet. Inj Betapred 4mg/ml där 2 ml i.v ges till vuxen och barn > 6 år och 1 ml i.v till barn < 6 år eller inj Solu-Cortef 50 mg/ml i dosen 4 ml i.v till vuxen och barn > 6 år och 2 ml i.v ges till barn < 6 år.Vid andningssvårigheter får man andas in Ventoline 5 mg vilket kan upprepas.
Om man efter ett stick reagerat med kraftiga hudsymtom som nässelutslag, klåda och svullnad är risken 5-10% att man kan få en allvarligare reaktion nästa gång. En allvarlig reaktion med chock innebär att risken ökar till 50% vid nästa stick.
Därför ska den som drabbats av en svår allergisk reaktion i fortsättningen alltid bära med sig en adrenalinpenna att använda om man skulle bli stungen.
Efter en allergisk reaktion brukar man få genomgå en utredning med bl a pricktest och blodprov för antikroppar IgE. Det är för att bedöma om det finns skäl att genomföra en allergenspecifik immunterapi (ASIT) som också kallas hyposensibilisering. Det är en form av allergivaccination och innebär att man regelbundet får en liten dos av allergenet i form av spruta under huden. De första månaderna kommer man till mottagningen för spruta en gång i veckan och därefter var 6 – 8:e vecka under 5 års tid.
