Vad är stelkramp?
Stelkramp är en livshotande infektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Den producerar ett gift som påverkar nervceller i ryggmärgen. Bakterien finns i jord och i djurspillning. Vanligaste smittvägen är via sår som kommer i kontakt med jord eller gödsel. Stelkramp smittar inte mellan människor. Inte heller via djurbett om de är rena från jord. Det tar mellan 3 dagar till 3 veckor från smitta tills man får symtom.
Numera ingår stelkramp i det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige. Efter tre stelkrampssprutor har man ett fullgott skydd mot sjukdomen. Sjukdomen är sällsynt i Sverige. De som är i riskzonen är ofta äldre kvinnor som inte fått tillräckligt vaccinationsskydd. Om man är osäker på om man har fullgott skydd mot stelkramp kan man få hjälp på vårdcentralen.
Vilka symtom ger stelkramp?
Huvudvärk, stelhet i käkar och nacke. Sväljsvårigheter, svettningar och feber. Smärtsamma muskelkramper som sprids från ansiktet och vidare ner i bålen, armar och ben. Risken för kvävning är hög. En obehandlad stelkramp är dödlig.
Hur diagnostiseras stelkramp?
Utifrån de typiska symtomen. Det är sällan det finns tydliga sår.
Hur behandlas stelkramp?
Ett sår som är rejält förorenat med jord, gödsel eller djurspillning ska tvättas noggrant. Rådgör sedan med sjukvården. Du kan behöva en extra stelkrampsspruta om det gått mer än 10 år sedan du fick en senast. En helt ovaccinerad person bör få behandling med intramuskulärt immunglobulin 250IE (licenspreparat Tetagam) som ger ett omedelbart skydd. Det ska kompletteras med vaccinering direkt, efter 1 mån och efter 1 år.
Vid en konstaterad stelkramp ges höga doser immunglobulin 3000-6000IE av samma licenspreparat som ovan. Vaccinering ges också liksom behandling med antibiotika. Intensivvård med nedsövning, respirator och kramplösande i väntan på att infektionen läker ut.
