Vad är solbränna?
Här avses den ytliga brännskada som orsakas av för lång vistelse i solen. Det är solens osynliga ultraviolett ljus UVA och UVB som påverkar huden. Främst är det de kortvågiga UVB-strålarna som ger solbränna och på sikt leder de till ett ökat solskydd genom att förtjocka det yttre hudlagret. UVA-strålarna, som når djupare ned i huden, ger en ökad pigmentering men bidrar också till hudens åldrande. Lampor i solarier avger UVA.
Hudens känslighet för solen beror på vilken hudtyp man har och grundar sig på hur blek hud reagerar vid första timmen i vårsolen. Hudtyp I blir alltid röd men aldrig brun, typ II blir ofta röd och sällan brun, typ III blir sällan röd men ofta brun medan typ IV alltid blir brun och aldrig röd.
Vilka symtom ger solbränna?
Rodnad, ömhet och smärta i huden. När även nästa hudlager drabbas kan blåsbildning och feber tillkomma.
Hur diagnostiseras solbränna?
Kombinationen av vistelse i sol och hudens utseende brukar vara fullt tillräckligt.
Skadans djup kan bedömas genom att rodnaden kan tryckas bort med ett finger och sedan komma tillbaka när trycket avlägsnas.
Hur behandlas solbränna?
Undvik solen tills huden läkt. Kyl huden med vatten. Receptfri kortisonkräm har en läkande effekt genom att den dämpar inflammationen och minskar rodnaden i huden. Fuktande hudlotion och för de som tål det gärna en som innehåller Aloe Vera. Vid sjukdomskänsla och feber kan receptfria inflammationshämmande läkemedel som Pronaxen eller Ipren hjälpa.
Bäst är förstås att skydda huden mot solskador som annars på lång sikt kan ge upphov till hudcancer. Vissa grupper är mer utsatta än andra som albinos, de med hudtyp I och II, personer som genomgått organtransplantation och de som redan haft hudcancer.
Kläder, huvudbonad och skugga är bra solskydd.
Solskyddsmedel är att betrakta som komplement. Det är bra att under senvår, sommar och höst dagligen använda solskyddskräm i ansiktet och på händerna. Använd det på kroppen vid solning. Viktigt är att ett solskyddsmedel har minst SPF 30, UVA-skydd och används i riklig mängd.
SPF, som står för Sunburn protection factor, anger skyddsvärdet mot hudrodnad efter exponering för UVB och används globalt. En produkt som har bokstäverna UVA omgivna av en cirkel uppfyller kraven för UVA-skydd.
Inom EU finns en rekommenderad märkning av solskydd i fyra kategorier:
Lågt – SPF 6-10, Medelhögt – SPF 15-25, Högt – SPF 30-50 och Mycket högt – SPF 50+.
Värdet av solkräm är idag ifrågasatt eftersom det maskerar hudens naturliga rodnad som signalerar att man bör uppsöka skugga.
På våra breddgrader är solen sällan stark men tar ändå mer mitt på dagen mellan kl 11-14. Däremot är UV-strålningen intensiv i länder nära ekvatorn och på hög höjd varför man där ska vara mer försiktig.
Vi behöver ändå vistas i solen i lagom mängd bl a för att UVB-strålarna bidrar till bildandet av det för kroppen nödvändiga D-vitaminet. Dessutom har en nyligen publicerad svensk studie visat att kvinnor som undviker solen fördubblar sin risk att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och blodpropp. Även risken för autoimmuna sjukdomar som diabetes, multipel skleros och reumatism är ökad.
Vad som är lagom mängd i tid är mycket individuellt varför var och en måste lära känna och ta hänsyn till vad sin hud tål.
