Vad är Addisons sjukdom?

Det är när binjurarna inte kan bilda de livsviktiga hormonerna kortisol och aldosteron. Vanligaste orsaken är att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör binjurens bark. Mer ovanliga orsaker är tuberkulos, tumör eller blödning.
Om orsaken är att hypofysen inte kan stimulera binjurens produktion kallas det sekundär binjurebarksvikt.

Kortisol har en naturlig dygnsvariation men brukar också kallas för stresshormon eftersom produktionen ökar när kroppen blir utsatt för psykisk eller fysisk stress t ex infektioner och olyckor.
Aldosteron bidrar till att reglera kroppens salt och vätskebalans som påverkar blodtrycket.
Vissa könshormon bildas också och brist kan ge både minskad behåring och påverkan på sexlusten framförallt hos kvinnor.

Vilka symtom ger Addisons sjukdom?

Ofta smygande debut med trötthet, muskel- och ledvärk, viktnedgång, feber, yrsel pga lågt blodtryck och ökat sug på salt mat. Dessutom fås en ökad pigmentering av slemhinnor och hud som liknar solbränna.

När bristen är uttalad och/eller stress tillkommer brukar en drastisk försämring ses med svåra buksmärtor, kräkningar och uttalad kraftlöshet så kallad Addisons kris. Det är då viktigt att söka sjukvård akut.

Hur utreds Addisons sjukdom?

Eftersom symtomen är ospecifika är det viktigaste att ha Addisons i åtanke.

Förutom en vanlig kroppsundersökning inklusive blodtryck ingår blodprov som mäter halten av salter och kortisol. Eftersom kortisol varierar över dygnet med högst värden på morgonen behöver provet ofta tas flera gånger.

För att ta reda på om binjurarna kan producera hormon görs ofta ett Synachtentest där man efter tillfört läkemedel mäter kortisol i blodet.

Dessutom ingår ofta andra blodprover för att utesluta eller påvisa andra orsaker till symtomen som t ex diabetes, magsjuka, cancer och njursvikt.

Hur behandlas Addisons sjukdom?

Akut kortvarig behandling vid svåra symtom är hydrokortison -Solu-Cortef. Det kan ges både direkt i blodbanan eller intramuskulärt. Samtidigt behövs vätska i form av dropp.

Underhållsbehandling ges i tablettform där hydrokortison som Hydrokortison eller Plenadren ersätter kortisol och fludrokortison som Florinef ersätter aldosteron.

Ibland behöver också könshormonerna ersättas med DHEA – Prasteron APL.

Behandlingen är individuell och vanligen livslång. När kroppen utsätts för påfrestningar såsom infektioner, operation eller olycka behöver doserna ökas. Det innebär att man vid sjukdom bör kontakta eller uppsöka sjukvård. Viktigt är att vid all sjukvårdskontakt uppge att man har binjurebarksvikt och att bära med sig ett så kallat kortisonkort där diagnos och rekommendationer står.