Vad är kärlkramp?

Kärlkramp eller angina pectoris, beror på att åderförfettning gjort hjärtats kranskärl trängre. Då får hjärtat för lite syre framförallt vid ansträngning och syrebristen ger upphov till bröstsmärta s k ischemisk smärta. Högt blodtryck och diabetes ökar risken för kärlkramp.

Vilka symtom ger kärlkramp?

Typiskt är bröstsmärtor som kommer vid ansträngning. Ibland är värken ryckande över bröstet.  Smärtan kan stråla ut i vänster arm, upp mot hals, käke, och tänder eller mellan skuldrorna. Armen kan även domna eller kännas tung. Känslor som ångest och kvävning är vanligt liksom att man blir kallsvettig.

Vid bröstsmärta som ovanstående bör man ringa 112 för ambulans eller bli skjutsad till sjukhus av en anhörig.

Hur diagnostiseras kärlkramp?

Utifrån de typiska symtomen i kombination med läkarundersökning med fokus på hjärta och blodtryck. Vilo-EKG som visar hjärtats elektriska aktivitet. Blodprover för hjärtmarkörer Troponin T/I, Hb, blodsocker, blodfetter, saltbalans, lever och njurvärden. Ekokardiografi dvs ultraljud av hjärtat. I ett senare skede brukar man få göra arbetsprov, kranskärlsröntgen och eventuellt andra undersökningar.

Hur behandlas kärlkramp ?

Läkemedelsbehandling innefattar flera olika preparat. För att häva ett anfall ges nitroglycerin som spray Nitrolingual eller tablett Nitroglycerin eller Suscard. För att förebygga anfall finns långverkande nitroglycerin som t ex Imdur, betablockare som t ex Bisoprolol eller Metoprolol och kalciumantagonister som t ex Amlodipin eller Isoptin Retard. Dessutom brukar man få milt blodförtunnande läkemedel som Acetylsalicylsyra eller Clopidogrel. Vid förhöjda blodfetter ges sänkande behandling med t ex Simvastatin eller Atorvastatin. 

Vid svår kärlkramp eller fortsatta besvär trots läkemedelsbehandling kan kirurgisk åtgärd behövas. Det kan ske med ballongvidgning av kranskärlen eller med en by-pass-operation.  Det ger ofta avsevärd symtomlättnad och minskar risken för att förträngningen ska leda till hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.

Med enkla livsstilsförändringar kan man själv minska risken för att sjukdomen ska förvärras eller leda till livshotande tillstånd. Rökstopp, mättlig alkoholkonsumtion, viktminskning om man är överviktig och daglig motion är de viktigaste förändringarna som kan underlätta för ett ansträngt hjärta.