Vad är aortastenos?
Det är en förträngning av aortaklaffen som fungerar som en ventil mellan vänster hjärtkammare och aortan som är den stora kroppspulsådern. Aortaklaffen består av tre fickor som öppnar sig när kammaren drar ihop sig och pressar ut syrerikt blod till kroppens organ. När klaffen blir trång måste hjärtat pumpa kraftigare samtidigt som blodet rinner ut långsammare. Det leder till hjärtsvikt och nedsatt syresättning av organen inklusive hjärtat.
Aortastenos är den vanligaste klaffsjukdomen. Den ökar med stigande ålder och runt 5% av alla 80-åringar är drabbade. Klaffen blir stel och trång pga förkalkning. Orsaken är okänd men har likheter med den åderförkalkning som drabbar blodkärl.
Vilka symtom ger aortastenos?
Nedsatt ork, andfåddhet, kärlkramp, yrsel och svimning.
Hur diagnostiseras aortastenos?
Kroppsundersökning då läkaren lyssnar på hjärtat och kan höra ett blåsljud till höger om bröstbenet och upp över halsens sidor.
EKG som visar hjärtats elektriska aktivitet. Ekokardiografi som är en ultraljudsundersökning av hjärtat. Den kan visa hur klaffen och kammaren ser ut, hur de rör sig och med vilken hastighet blodet flödar genom klaffen.
Det kan även ingå arbetsprov, röntgen av hjärta, lungor och kranskärl.
Hur behandlas aortastenos?
En lindrig och måttlig aortastenos följs upp med regelbundna kontroller som kan variera från vart tredje till varje år. Vid samtidig hypertoni och hjärtsvikt ska dessa behandlas enligt gängse principer men med viss försiktighet avseende vätskedrivande, ACE-hämmare och nitrater. Orsaken är en ökad risk för blodtrycksfall.
Uttalad aortastenos med symtom brukar opereras om inte risken överstiger nyttan. Det vanligaste har varit öppen kirurgi via bröstkorgen då klaffen tas bort och ersätts antingen med en konstgjord klaff eller en biologisk från donator. Valet av klaff är individuellt. En biologisk klaff har begränsad livslängd. En mekanisk klaff kräver livslång behandling med det blodförtunnande läkemedlet Waran som behöver kontrolleras regelbundet.
För de personer där öppen kirurgi är för riskfylld kan det ibland vara möjligt att istället genomgå ett klaffbyte med kateterburen teknik. Det är en rätt ny teknik där klaffen sätts in i hjärtat med hjälp av en kateter som förs in via ett blodkärl i ljumsken. Ett exempel på det är TAVI – transcatheter aortic valve implantation. Även de som fått en biologisk klaff kan behöva milt blodförtunnande som Trombyl och Plavix eller båda under en begränsad tid och i vissa fall kontinuerligt.
Efter att en ny klaff satts in brukar man inom två månader få komma på ett uppföljande återbesök som inkluderar blodprover, EKG, ekokardiografi och ibland även röntgen av hjärta/lungor. Därefter räcker det vanligen med ett årligt besök till husläkare förutom regelbundna kontroller av Waran. För de som fått en biologisk klaff som har begränsad livslängd brukar den årliga uppföljningen ske hos hjärtläkare.
Viktigt att känna till är att om det skulle komma ut bakterier i blodet så finns det en ökad risk för bakterieangrepp på en hjärtklaff av främmande material. Det innebär att vid olika typer av ingrepp som en mindre operation eller vid större arbeten hos tandläkare så bör man få antibiotika som skydd. Det som rekommenderas är Amoxicillin 2 g som engångsdos 60 minuter före ingreppet. Vid penicillinallergi rekommenderas istället Clindamycin 600 mg.
