Vad är endometrios?
Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Den beror på att celler från livmoderns slemhinna
även finns på andra platser i kroppen. Vanligast är att de sitter i buken på äggstockar, äggledare, utanpå eller i väggen
på livmodern, mellan livmoder och ändtarm, urinblåsa, bukhinna och tarmar. Där växer de från små knottror till större
sjok och precis som slemhinnan i livmodern reagerar de på hormonnivåerna och blöder vid mens. Det leder till en
inflammation med smärta och ärrbildning som kan göra att olika organ fastnar vid varandra i vad som kallas
sammanväxningar. Ibland kapslar kroppen in celler och det kan bildas hålor med gammalt blod i så kallade
chokladcystor.
Endometrios brukar ge symtom redan från tonåren men kan också komma senare i livet. Symtomen kan imitera andra
sjukdomar och det tar ofta lång tid innan den drabbade kvinnan blir tagen på allvar, utredd och behandlad.
Endometrios cysta
Vilka symtom ger endometrios?
Svår smärta i nedre delen av buken före och/eller under menstruation och vid ägglossning. Vanligt är också en djup
smärta vid vaginala samlag eller ont när man tömmer blåsan eller tarmen. Smärtorna kan påminna om de vid
urinvägsinfektion och irritabel tarm. Blödningarna kan vara rikliga och täta. Trötthet och brist på energi pga smärtan.
Hur utreds endometrios?
Till att börja med vid ett läkarbesök som brukar innefatta sjukhistoria, gynekologisk undersökning med vaginalt ultraljud.
Om sannolikheten bedöms hög att det är endometrios brukar det räcka för att få behandling med läkemedel.
Om behandling inte hjälper eller om läkaren är osäker på diagnosen brukar man få genomgå en titthålsoperation en så
kallad laparoskopi. När man är sövd görs ett litet snitt vid naveln och där för läkaren in ett tunt metallrör med en ljuskälla
och kamera som är kopplade till en bildskärm. Då kan läkaren se bukhålan och organens utsida, och om det finns
endometrios och sammanväxningar kan dessa åtgärdas så gott det går.
Hur behandlas endometrios?
Behandlingarna lindrar symtomen och består av smärtstillande och hormonella läkemedel och ibland operation enligt
ovan.
En välfungerande smärtbehandling är viktig och består vanligen av paracetamol, som Alvedon eller Panodil, i
kombination med antiinflammatoriska som Naproxen, Brufen, Orudis mm. Ibland kan starkare behandling behövas som
till exempel Saroten eller liknande.
Hormonell behandling minskar eller blockerar kroppens östrogen som stimulerar endometrioscellerna och därmed kan
sjukdomen dämpas. Behandlingen hämmar både menstruation och ägglossning.
De vanligaste formerna är p-piller och gestagener. Om de inte har effekt eller ger besvärliga biverkningar kan en GnRHanalog
vara ett alternativ.
P-piller som innehåller både östrogen och gestagen ska tas med en tablett dagligen utan uppehåll. Om man får en
blödning görs ett tillfälligt uppehåll under fyra dagar och sedan fortsätter man ta en tablett dagligen. Får man täta
blödningar kan man behöva byta behandling. Ofta väljer man ett p-piller med lite mer gestagen som Neovletta men även
andra preparat kan fungera.
Gestagener innehåller gulkroppshormon och finns i olika sorter och beredningsformer som tablett, spruta och spiral.
Man får tillsammans med sin läkare pröva sig fram till vad som fungerar bäst.
Provera, Cerazette och Visanne är läkemedel i tablettform som tas dagligen. Istället för tablett Provera kan man få
Depo-Provera som injektion och intervallet mellan sprutorna brukar variera mellan 3 veckor till 3 månader.
Hormonspiralerna Mirena och Jaydess innehåller också gestagen och kan användas ensamt eller i kombination med ett
annat gestagen eller kombinerade p-piller.
GnRH-analoger som till exempel Suprecur tas antingen som nässpray 3 gånger per dag eller som injektion med 3-4
veckors intervall. Den blockera all östrogenproduktion från äggstockarna och leder till ett konstgjort klimakterium. För att
minska biverkningar som vallningar, svettningar och benskörhet brukar man få en låg dos östrogen så kallad add-back.
Kroppen påverkas av hormonerna och biverkningar som oregelbundna blödningar, nedstämdhet, minskad sexlust,
viktuppgång och akne kan förekomma.
Vilken typ av behandling som passar är individuellt och man får prova sig fram till vad som fungerar bäst. Ibland kan en
behandling ha god effekt på smärtan men ge besvärliga biverkningar och kan därför behöva ges i perioder istället för
kontinuerligt. I andra fall kan två behandlingar behöva kombineras. Det är inte visat att en behandling är bättre än den
andra. Behandlingen bör om möjligt fortgå till dess graviditet önskas eller att klimakteriet närmar sig.
Endometrios och graviditet
Endometrios kan göra det svårare att bli gravid. För en del kan det ta lång tid medan andra kan behöva hjälp i form av
provrörsbefruktning så kallad IVF. Vid en graviditet kan smärtan bli värre de första månaderna för att sedan klinga av till
barnet fötts och sedan återkomma efter att mensen kommit tillbaka.
För kvinnor med svåra och ovanliga former av endometrios finns två specialistkliniker i Sverige:
Nationellt endometrioscentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala
Endometrioscentrum på Karolinska sjukhuset i Huddinge.
Det går att ringa dit för att få råd och man kan också bli remitterad dit oavsett var man bor.
