Vad är abort?
Abort betyder avbrytande av graviditet oavsett orsak. Den här texten handlar om de som är planerade. För spontan abort se missfall.
Rätten till abort styrs av abortlagen från 1975. Den gravida kvinnan har rätt att själv bestämma om abort fram till vecka 18 från sista mensens första dag. Efter det behövs tillstånd från Socialstyrelsen vilket kan ges upp till vecka 22.
De flesta aborter görs före vecka 7 och så många som 94% före vecka 12 enligt Socialstyrelsens statistik för aborter 2016.
Vart vänder man sig för en abort?
Man kontaktar en abortmottagning eller gynekologisk klinik och får tid för ett första besök inom ett par veckor. Vid besöket ingår samtal och en gynekologisk undersökning med ultraljud för att vara säker på graviditetens längd. Samtalet rör ditt hälsotillstånd, val av abortmetod och vilken typ av preventivmedel som kommer att passa dig efter ingreppet. Om du behöver kan du och/eller din partner också få samtalsstöd, vanligtvis med kurator.
Utredningen innan en abort är kostnadsfri medan övriga undersökningar och vård har samma taxa som vid ett vanligt läkarbesök.
Hur går en abort till?
Valet mellan medicinsk eller kirurgisk abort beror på ditt hälsotillstånd och önskemål, graviditetens längd och vårdens möjligheter.
Medicinsk abort är den vanligaste metoden och utgjorde 92% av alla aborter 2016.
Den kan utföras under hela den tillåtna aborttiden och är vanligast upp till vecka 9 och efter vecka 13.
Den sker i två steg med ett par dygns mellanrum. Första steget görs på mottagning och då får man en tablett som innehåller mifepriston. Den förbereder kroppen och man kan börja småblöda efter. Steg två kan ske på mottagningen eller hemma om man vill och det är lämpligt. Då för man upp ett läkemedel med misoprostol i slidan. Livmodern börjar då dra ihop sig och efter ett par timmar stöts graviditeten ut som en riklig mensblödning. Det kan göra ont ungefär som vid en mens och man kan behöva ta smärtstillande som tablett Ibuprofen 600 mg x 1 och T Panodil 500 mg x 2.
Efter vecka 13 kan det ta längre tid för graviditeten att stötas ut. Man kan behöva få upprepade doser av misoprostol både som slidpiller eller i tablettform. Mer smärtlindring brukar behövas än vid en tidig abort. Om livmodern inte klarar att stöta ut allt kan det bli nödvändigt att hjälpa till med det via ett mindre ingrepp. Efteråt kan det behövas behandling med tabletter för att avbryta mjölkproduktionen i brösten.
Kirurgisk abort är en mindre operation som är lämpligast mellan veckan 8 till 13. Ett par timmar före ingreppet får man en tablett eller ett slidpiller som gör att livmoderhalsen blir mjuk. Man förs till operation och får ett lätt narkosmedel så att man sover under själva ingreppet. Ett instrument förs in i livmodern och suger ut graviditeten. Både sövning, ingrepp och uppvakning brukar gå fort, ungefär en halvtimme. Efteråt är man trött och får vila ett par timmar innan utskrivning.
Vad händer efter aborten?
Vanligen blöder man som vid en mens i några dagar upp till en dryg vecka. Man kan vara trött och behöva vila upp till en vecka. Direkt efter aborten kan man börja med p-piller för att undvika en ny graviditet.
Efter aborten och så länge som man blöder ska man inte ha samlag, inte använda tampong eller bada utan istället duscha för att undvika infektion i livmoder och äggledare. Ibland får man ändå en infektion vilket visar sig som tilltagande smärta i nedre delen av magen, att blodet eller flytningarna ökar och börjar lukta illa och att man får feber.
Vid tecken på infektion ska man söka akut för att få behandling med lämpligt antibiotika.
Efter ett par veckor brukar man få kontrollera att aborten gått bra. Ibland får man då komma på återbesök och i andra fall kan det räcka med att själv göra ett graviditetstest.
