Vad är eksem?
Eksem är en kliande, kroniskt återkommande, inflammatorisk hudsjukdom. Inflammation uppstår när hudens yttre skyddande lager – överhuden har försvagats eller skadats varvid läderhuden under blir inflammerad. Det kan ske om huden är mycket torr, blir utsatt för nötning eller irriterande ämnen eller om man kommer i kontakt med ämnen som man är allergisk mot. Eksem är inte smittsamt men kan vara ärftligt. Eksem kan förvärras av överdrivet tvättande, stress, torr inomhusmiljö och dålig sömn.
Här beskrivs eksem och behandling översiktligt men det finns flera olika typer av eksem som t ex atopiskt, perioral dermatit, mjälleksem, nummulärt eksem, slickeksem och staseksem. Eftersom de kan skilja sig åt både i utseende och behandling beskrivs de mer ingående i egna texter.
Vilka symtom ger eksem?
Huden blir torr, rodnar och kliar. Det kan bildas knottror och blåsor som kan spricka, vätska sig och bilda sår och sårskorpor. Huden kan bli fjällande, förtjockad och få sprickor. Både såren och sprickorna kan bli infekterade av bakterier.
Hur diagnostiseras eksem?
Utifrån utseende och var det sitter. Ser eksemet infekterat ut tas ett prov med hjälp av en bomullspinne som sen skickas för odling. Vid misstanke om allergi kan man ta blodprov för antikroppar.
Pricktest kan också påvisa allergi. Då placerar man ett antal droppar innehållande vanliga allergener på huden och sen rispar man ett litet hål på huden i varje droppe som sen torkas bort. Efter 15 min ser man var det har bildats en upphöjd rodnad och det är de allergenerna man är känslig mot.
Epikutantest eller lapptest görs om man misstänker allergi mot ett eller flera specifika ämnen. Det görs via en hudmottagning och sker i tre steg. Vid första tillfället fäster man lappar på ryggen. De innehåller beredningar av misstänkta ämnen. Efter 2 dygn får man själv ta bort lapparna och sedan besöka mottagningen för avläsning efter 3-4 dagar och efter 7 dagar. Vid allergi bildas det en eksemfläck och utifrån lapparnas placering vet man vilket ämne du reagerat på. Under testdagarna och fram till att avläsningarna är klara ska du inte duscha ryggen, sola ryggen eller svettas rikligt.
Hur behandlas eksem?
Grunden i behandlingen är salvor, krämer, lotion och lösningar som hämmar inflammation, mjukgör huden och tillför fukt. Mot klådan kan tröttande antihistaminer ha viss effekt. Svåra eksem kan behöva kompletterande behandling med bad med kaliumpermanganat, ljusbehandling eller immunhämmande läkemedel vilket brukar ske via hudkliniker.
Salvor är feta, genomskinliga/grå och ska användas på mycket torra och kraftigt fjällande utslag. Undviks om eksemet vätskar.
Krämer är lösare i konsistensen än salvor. De är vita och används på övriga hudutslag.
Lotion, även kallad kutan emulsion, är vattnig och flytande. De är vita och används som mjukgörande men även i hårbotten.
Lösningar är ofta spritbaserade och kan därför svida. De är genomskinliga och används i hårbotten och på håriga hudområden.
Steroider för utvärtes bruk innehåller kortison som hämmar inflammation. Det finns i olika styrkor från grupp I som är milt verkande och upp till grupp IV som är extra starkt verkande. Den numera rekommenderade behandlingen för kroppen är att man använder en tillräckligt stark kortisonkräm och vid förbättring glesar man ut smörjningarna istället för att byta till en svagare kräm.
Till ansiktet grupp I kräm som Hydrokortison CCS 10mg/ml eller salva Mildison Lipid 1%. Till kroppen grupp II i kräm eller salva som Emovat 0.05% eller Locoid 0.1% eller grupp III i kräm eller salva som Elocon 0.1% eller Momentason 1mg/g. Till händer samma som till kroppen.
Man smörjer 2 gånger dagligen i en vecka, sedan 1 gång dagligen i en vecka och sedan varannan dag i två veckor. Det är viktigt att fullfölja behandlingen eftersom en för kort period kan medföra att eksemet blossar upp på nytt.Till kroppen och händerna ska även mjukgörare användas vilket ska tas efter kortisonet men helst inte samtidigt.
Parallellt med steroid ska man använda mjukgörande läkemedel som kräm Canoderm 5% eller Miniderm 20%. De håller hudbarriären intakt vilket minskar risk för återfall av eksemet. De ska användas dagligen även efter att man slutat med steroider. De bör även användas efter dusch och bad och då inom 10 minuter för att den lättare går in i huden och motverkar vattnets uttorkande effekt. Vid handeksem är det bästa att smörja ofta och tunt än sällan och tjockt. Man bör alltid smörja efter kontakt med vatten varför det är bra att ha med sig en tub i väskan.
Det är viktigt att veta att den goda effekten av mjukgörande är beroende av att man kontinuerligt använder den och att effekten upphör när man slutar varvid risken är stor att eksemet kommer tillbaka.
Om eksemet inte förbättras trots daglig smörjning kan det bero på att kortisonet är för svagt eller att man smörjer för lite. Hur mycket bör man smörja med? Ett lämpligt mått är att använda FTU = en fingertoppsenhet. Det är en salvsträng som går längs fingertoppen och motsvarar hos en vuxen knappt 0,5g och täcker en yta om ca två handflator. Lämplig mängd FTU till olika delar av kroppen är: ansikte och nacke 2,5, båda händerna 2, båda armarna 6, båda benen 12, bålen 14 och hela kroppen 40. Det motsvarar i mängd gram/månad: 35, 30, 90, 180, 210 och 600g.
Klådan framförallt nattetid kan vara mycket besvärlig. Äldre antihistaminer med tröttande effekt kan underlätta sömnen även om de inte tar bort klådan. Lämpliga preparat är T Atarax 25 mg 1-2 st till kvällen, T Tavegyl 1 mg 1 st till kvällen eller T Lergigan 25 mg 1-2 till natten.
I hårbotten kan eksem ge kraftig fjällbildning. För att fjälla av kan man låta kräm Salicylsyra i Decubalkräm APL 5% sitta i hårbotten i 3-4 timmar. Efter det ta först schampo i håret och sedan vatten och massera upp till skum som sköljs ur. Tvätta sedan håret som vanligt en gång. Dämpa därefter inflammationen med grupp III-steroid i lösning t ex Elocon 0,1% eller Betnovat 1mg/ml 2 gånger/dag i 1 vecka, sedan 1 gång/dag i 1 vecka och sen varannan dag i två veckor. Efter det kan eksemet hållas i schack med schampo Ketoconazol 20mg/ml 2 gånger/vecka i 4 veckor och sedan 1 gång/v.
Vid akut försämring av eksem i kombination med vätska, sprickor mm kan det ha blivit infekterat med bakterier. Baddning med kaliumpermanganatlösning 0,1% de första dygnen har en upptorkande, klådstillande och antibakteriell effekt. Om det inte hjälper kan behandlingen behöva kompletteras med antibiotika som T Flucloxacillin 750 mg – 1g x 3 i 10 dagar dagar. Vid Pc-allergi ges vanligen istället kapsel Dalacin 150-300mg x 3 i 10 dagar.
I hudveck som t ex ljumskar är det vanligt med infektion av svamp. Det finns kräm med svampdödande medel som Canesten, kräm med svampdödande medel och grupp I steroid som Cortimyk och Daktacort samt med grupp II steroid som Pevisone. Vilken som är lämplig beror på hur ilsken svampinfektionen är.
Ibland kan det bli aktuellt med ljusbehandling med ultraviolett ljus oftast UVB eller tillsammans med UVA för att läka eksemet och minska mängden hudbakterier. Det ges vanligen två till tre gånger per vecka under en till ett par månader.
Immunhämmande läkemedel finns både för lokalbehandling som kräm eller salva men även för systembehandling i form av tabletter. Om kortison inte hjälpt kan kräm Elidel 10mg/ml eller salva Protopic 0,03% eller 0,1% användas för att minska inflammationen. De får inte kombineras med solljus och inte heller användas på infekterade eksem.
Till vuxna med svåra eksem kan det behövas immunhämmande läkemedel i tablettform. Denna behandling ska skötas av hudspecialist och brukar behöva uppföljning för såväl provtagning som dosjusteringar. Exempel på preparat är Azatioprin, Ciclosporin, Imurel o Methotrexate.
