Vad är eksem?
Eksem är en kliande, kroniskt återkommande, inflammatorisk hudsjukdom. Inflammation uppstår när hudens yttre skyddande lager – överhuden har försvagats eller skadats varvid läderhuden under blir inflammerad. Det kan ske om huden är mycket torr, blir utsatt för nötning eller irriterande ämnen eller om man kommer i kontakt med ämnen som man är allergisk mot. Eksem är inte smittsamt men kan vara ärftligt. Eksem kan förvärras av överdrivet tvättande, stress, torr inomhusmiljö och dålig sömn.
Här beskrivs eksem och behandling översiktligt men det finns flera olika typer av eksem som atopiskt, mjölkskorv och slickeksem. Eftersom de kan skilja sig åt både i utseende och behandling beskrivs de mer ingående i sina egna texter.
Vilka symtom ger eksem?
Huden blir torr, rodnar och kliar. Det kan bildas knottror och blåsor som kan spricka, vätska sig och bilda sår och sårskorpor. Huden kan bli fjällande, förtjockad och få sprickor. Både såren och sprickorna kan bli infekterade av bakterier.
Hur diagnostiseras eksem?
Utifrån utseende och var det sitter. Ser eksemet infekterat ut tas ett prov med hjälp av en bomullspinne som sen skickas för odling. Vid misstanke om allergi kan man ta blodprov för antikroppar.
Pricktest kan också påvisa allergi. Då placerar man ett antal droppar innehållande vanliga allergener på huden och sen rispar man ett litet hål på huden i varje droppe som sen torkas bort. Efter 15 min ser man var det har bildats en upphöjd rodnad och det är de allergenerna man är känslig mot.
Epikutantest eller lapptest görs om man misstänker allergi mot ett eller flera specifika ämnen. Det görs via en hudmottagning och sker i tre steg. Vid första tillfället fäster man lappar på ryggen. De innehåller beredningar av misstänkta ämnen. Efter 2 dygn får man själv ta bort lapparna och sedan besöka mottagningen för avläsning efter 3-4 dagar och efter 7 dagar. Vid allergi bildas det en eksemfläck och utifrån lapparnas placering vet man vilket ämne du reagerat på. Under testdagarna och fram till att avläsningarna är klara ska du inte duscha ryggen, sola ryggen eller svettas rikligt.
Hur behandlas eksem?
Grunden i behandlingen är salvor, krämer, lotion och lösningar som hämmar inflammation, mjukgör huden och tillför fukt. Mot klådan kan tröttande antihistaminer ha viss effekt. Svåra eksem kan behöva kompletterande behandling som bad med kaliumpermanganat, ljusbehandling eller immunhämmande läkemedel vilket brukar ske via hudkliniker.
Salvor är feta, genomskinliga/grå och ska användas på mycket torra och kraftigt fjällande utslag. Undviks om eksemet vätskar.
Krämer är lösare i konsistensen än salvor. De är vita och används på övriga hudutslag.
Lotion, även kallad kutan emulsion, är vattnig och flytande. De är vita och används som mjukgörande men även i hårbotten.
Lösningar är ofta spritbaserade och kan därför svida. De är genomskinliga och används i hårbotten och på håriga hudområden.
Steroider för utvärtes bruk innehåller kortison som hämmar inflammation. Det finns i olika styrkor från grupp I som är milt verkande och upp till grupp IV som är extra starkt verkande. Den numera rekommenderade behandlingen för kroppen är att man använder en tillräckligt stark kortisonkräm och vid förbättring glesar man ut smörjningarna istället för att byta till en svagare kräm.
Spädbarn bör använda mild steroid grupp I som Hydrokortison CCS 10 mg/ml eller Mildison Lipid 1% eller grupp II som Emovat 0.05% eller Locoid 0.1%. För större barn är det grupp I, grupp II och vid svåra eksem en grupp III som kräm Elocon 0.1% och Momentason 1mg/g.
Man smörjer 2 gånger dagligen i en vecka, sedan 1 gång dagligen i en vecka och sedan varannan dag i två veckor. Det är viktigt att fullfölja behandlingen eftersom en för kort period kan medföra att eksemet blossar upp på nytt. När eksemet läkt fortsätter man att smörja med kortison 2 gånger/vecka i ett par månader för full läkning.
Parallellt med steroider ska man också använda mjukgörande kräm som Propyderm 20% eller Miniderm 20%. De håller hudbarriären intakt och minskar risken att eksemet kommer tillbaka. De ska användas dagligen men inte tas samtidigt med kortison. Efter dusch/bad bör man smörja inom 10 min eftersom krämen då går in i huden lättare och dessutom kompenserar för vattnets uttorkande effekt. Vid handeksem är det bäst att smörja ofta och tunt snarare än sällan och tjockt. Smörj alltid efter kontakt med vatten varför det är bra att barnet har tillgång till det mjukgörande även på dagis och skola. Den goda effekten av mjukgörande är beroende av att man kontinuerligt använder den. Effekten upphör när man slutar och då är risken är stor att eksemet kommer tillbaka.
Om eksemet inte förbättras trots daglig smörjning kan det bero på att kortisonet är för svagt eller att man smörjer för lite.
Hur mycket bör man smörja med? Ett lämpligt mått är att använda FTU = en fingertoppsenhet. Det är en salvsträng som går längs fingertoppen och motsvarar hos en vuxen knappt 0,5g och täcker en yta om ca två handflator. Lämplig mängd FTU till olika delar av kroppen är: ansikte och nacke 2,5, båda händerna 2, båda armarna 6, båda benen 12, bålen 14 och hela kroppen 40. Det motsvarar i mängd gram/månad: 35, 30, 90, 180, 210 och 600g. För barn 6-12 månader är det 1/4 av mängden till vuxen och hela kroppen ca 150g/månad. För barn från 4 år är det ca 1/3 av mängden till vuxen och hela kroppen ca 200g/månad.
Klåda framförallt nattetid kan vara mycket besvärlig. Moderna allergitabletter har sällan effekt men de äldre antihistaminerna med tröttande effekt kan hjälpa. Barn 5-12 år kan ta T Atarax 10-25 mg till kvällen, T Tavegyl 0,5-1 mg x 2 eller Mixtur Lergigan 10 ml till natten
För barn 2-5 år kan Mixtur Lergigan 5ml till kvällen/natten.
Vid akut försämring av eksem i kombination med vätska, sprickor mm kan det ha blivit infekterat med bakterier. Baddning med kaliumpermanganatlösning 0,1% de första dygnen har en upptorkande, klådstillande och antibakteriell effekt. Om det inte hjälper kan det behövas kompletterande behandling med antibiotika. Före behandlingen ska odling tas. Lämplig behandling till barn är mixtur Cefadroxil 25-30mg/kg/dygn fördelat på 2 doser eller mixtur Heracillin 50-75mg/kg/dygn fördelat på 3 doser. Vid allergi mot penicillin ges istället mixtur Dalacin 15mg/kg/dygn fördelat på 3 doser.
I hudveck som t ex ljumskar är det vanligt med infektion av svamp. Det finns kräm med svampdödande medel som Canesten, kräm med svampdödande medel och grupp I steroid som Cortimyk och Daktacort samt med grupp II steroid som Pevisone. Vilken som är lämplig beror på hur ilsken svampinfektionen är.
Immunhämmande läkemedel finns både för lokalbehandling som kräm eller salva men även för systembehandling i form av tabletter. Om kortison inte hjälpt kan salva Protopic 0,03% användas till barn över 2 års ålder för att minska inflammationen. Den får inte kombineras med solljus och inte heller användas på infekterade eksem.
