Vad är kikhosta?
Kikhosta är den mest smittsamma bakterieinfektion vi har i Sverige. Sjukdomen är livshotande om den drabbar spädbarn. I Sverige ingick kikhostvaccin i det så kallade trippelvaccinet som man började ge barn på 1950-talet men upphörde med i slutet av 1970-talet pga osäkerhet kring vaccinets effektivitet. Det resulterade i kikhostepidemier under 80-talet och fram tills 1996 när det kom en ny typ av vaccin. Nu erbjuds alla barn vaccination vid 3, 5 och 12 månaders ålder. De bör vara vaccinerade innan utlandsresa eftersom sjukdomen är vanlig i andra länder. Här i Sverige har kikhosta minskat kraftigt men förekommer eftersom vaccinations skydd avtar med åren. En vuxen person får ofta kikhosta i en lindrigare form men är smittsam för sin omgivning. Därför ska ovaccinerade barn inte vistas i närheten av förkylda. Om man får kikhosta under senare delen av graviditeten kan barnet smittas när det föds.
Vilka symtom ger kikhosta?
Kikhosta börjar med snuva, hosta och eventuellt halsont och feber. Efter någon vecka förvärras hostan och attackerna blir så häftiga att man kiknar dvs får en lång ljudlig inandning i slutet av en hostattack. Hostan kan också leda till att man kräks, får andnöd och blir blå i ansiktet. Mellan hostattackerna kan man känna sig frisk. Kikhosta går över av sig självt men hostan kan hålla i sig upp till två månader. Om ett litet barn drabbas av kikhostliknande symtom bör man genast kontakta sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen. Spädbarn och barn som har någon kronisk sjukdom, som till exempel astma, vårdas på sjukhus där de kan övervakas. Lunginflammation och öroninflammation är följdsjukdomar efter kikhosta.
Hur diagnostiseras kikhosta?
De typiska symtomen i kombination med kroppsundersökning brukar vara tillräckligt. Man kan ta prov genom att suga upp sekret från näshåla/svalg för odling eller PCR. Blodprov brukar visa ökad mängd vita blodkroppar.
Hur behandlas kikhosta?
Det finns ingen behandling som botar kikhosta men barn under ett år och barn med kroniska sjukdomar får antibiotikabehandling. Barn under sex månader som blivit utsatta för smitta bör få antibiotikabehandling med Erytromycin även om de inte hunnit få några symtom. Riskgrupper som astmatiska barn och spädbarn vårdas på sjukhus. Följdsjukdomar som öroninflammation och lunginflammation behandlas med antibiotika.
