Vad är kronisk diarré hos barn?

Barn mellan ungefär 8 månader och upp till 3 årsåldern  kan vara lösa i magen  under en längre period. Om det pågår längre än 2-3 veckor talar barnläkare om  kronisk ospecifik diarré. Den kallas för ospecifik därför att man inte vet vad som orsakar diarrén.

Kronisk diarré kan till exempel bero på att barnet är överkänsligt mot olika livsmedel, till exempel glutenöverkänslighet, så kallad celiaki eller laktosöverkänslighet, det vill säga barnet tål inte mjölksocker. Komjölksallergi, som framför allt ses hos spädbarn, innebär att barnet är överkänsligt mot de proteiner som finns i mjölkprodukter och de måste därför uteslutas helt och hållet ur kosten.

Kroniska diarréer kan också bero på att barnet har en inflammatorisk tarmsjukdom. 

Vilka är symtomen på kronisk diarré hos barn?

Avföringen är oftast så lös att den rinner förbi blöjan och ner på benen och detta kan inträffa upp till sju gånger dagligen. Ofta ser man osmälta matrester i avföringen, till exempel ärtor, morotsrester, majskorn och lingon. Normalt finns det sådana rester i vår avföring, men hos dessa barn är de så uppenbara att det verkar som om ”maten kommer ut i samma skick som den kom in”.

Diarrén kan ha olika orsaker och symtomen skiljer sig.

Glutenöverkänslighet ger dålig viktuppgång, diarré eller förstoppning. Gluten är ett protein i vete, råg och korn som barnet inte tål. Man räknar med att runt en procent svenskar lider av glutenöverkänslighet. Barnet blir ofta trött och grinigt, får ont i magen och har ibland en svullen mage och tunna ben.

Laktosöverkänslighet yttrar sig ofta i gaser, smärtor och kramp i magen och explosiva sura, frätande diarréer.

Kronisk, ospecifik diarré ger många, stora avföringar med osmält mat. Ses hos barn upp till 3-4 års ålder. Normal vikt- och längdutveckling.

Inflammatorisk tarmsjukdom ger buksmärtor, blodig avföring, viktnedgång eller ”viktstillestånd”. Barnet växer inte som det ska på längden och har ibland även lätt feber.

Vilka behandlingar finns för kronisk diarré hos barn?

Laktosöverkänslighet: Pröva med att utesluta laktos ur kosten under en period. Tillför därefter mat som innehåller laktos och se om barnet återfår sina diarréer.

Glutenöverkänslighet: Prov tas från slemhinnan i tunntarmen och studeras i mikroskop, biopsi. I bland görs även gastroskopi,  vilket innebär att läkaren undersöker magens inre med ett så kallat gastroskop. Det består av en böjlig slang som leds ner till magsäcken genom munnen. Läkaren kan även ta vävnadsprover och genomföra olika behandlingar med gastroskopet.

Komjölksallergi: Man kan pröva med att utesluta komjölk och komjölksprodukter under en period och se om besvären försvinner.

Kronisk ospecifik diarré kan bli bättre om barnet får en fetare och mindre fiberrik kost. Extra smör på brödet, en smörklick på gröten, helmjölk i stället för mellanmjölk och extra olja i salladen är exempel på hur man kan höja fettintaget. Kronisk ospecifik diarré  försvinner av sig själv när barnet är mellan 2 och 3 års ålder. Den är inte skadlig så länge barnets längd och vikt ökar normalt

Inflammatorisk tarmsjukdom utreds vanligen vidare på barnklinik sedan man uteslutit att diarrén orsakats av någon infektion.

Frågor du kan ställa till doktorn?

Kan jag göra något för att lindra symtomen? Finns det någon mat som bör undvikas? När kan barnet börja äta som vanligt igen? Vad ska barnet äta om det inte tål gluten, laktos eller komjölk? Behöver barnet kosttillskott?