Vad är självsvält/anorexia nervosa?
Anorexia nervosa, eller självsvält, är en ätstörning som främst drabbar flickor och unga kvinnor i åldern 12–20 år. Men även pojkar och unga män kan få anorexia nervosa. Man kan också insjukna senare i livet, även om det är ovanligare. Anorexia nervosa har troligen både psykologiska och biologiska orsaker. Men även det västerländska, slanka, kvinnliga skönhetsidealet antas spela in. Sjukdomen kan också utlösas av svåra händelser som till exempel dödsfall eller familjekriser. Om den pågår under lång tid kan hjärtat och hjärnan ta skada. I svåra fall kan anorexia nervosa leda till döden.
Vilka är symtomen på självsvält/Anorexia nervosa?
Livet kretsar kring mat och kalorier för den som har anorexia nervosa. Man bestämmer hur mycket man får äta och hur mycket man måste motionera för att förbruka det man ätit. Man har en skev självbild och känner sig ofta fet, även om man minskat radikalt i vikt. Ibland använder man laxermedel och vätskedrivande medel eller också framkallar man kräkningar för att gå ned ännu mer. Självsvälten påverkar ofta kroppen så att mensen uteblir, man får ont i magen och eftersom tarmarna fungerar sämre kan man bli förstoppad. Man blir också lättrelig, får svårt att koncentrera sig och att sova.
Ibland kan nedstämdhet och en begynnande depression vara de första tecknen på att en ung person inte mår bra. Därefter utvecklas anorexin. Även det omvända är vanligt, i takt med att man svälter sig utvecklas en allt tydligare nedstämdhet och begynnande depression.
Vilka behandlingar finns för självsvält/anorexia nervosa?
En kombination av kognitiv beteendeterapi, kbt, och medicinsk behandling har visat sig fungera bäst. Men först måste man bryta svälttillståndet och återskapa kroppens normala näringsbalans. I takt med att den drabbade börjar fungera normalt igen kan många frågor dyka upp där även andra psykoterapiformer än kbt kan vara till hjälp.
För yngre patienter har till exempel familjeterapi visat sig ha god effekt. Ibland kan familjen få behandling och stöd i hemmiljö via ett mobilt team eller i allvarliga fall läggas in på en avdelning för intensiv behandling.
Den som har av anorexi behöver ibland få hjälp med att träna sig att äta. Det sker oftast i dagverksamheter på specialkliniker där även dietister och sjukgymnaster ingår i behandlingsteamet.
Vid radikal viktminskning kan barnet behöva läggas in på barnklinik för att man ska kunna övervaka hjärtats funktion, vätskeintaget och saltbalansen. Då tillförs kroppen vätska och näring i långsam takt för att den ska vänja sig. När tillståndet har stabiliserats kan patienten få fortsatt behandling inom barnpsykiatrin eller på kliniker som arbetar med ätstörningar.
I lätta och medelsvåra fall kan man få individuell behandling inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården. Ofta behövs också familjebehandling och beteendeterapi för att patienten skall lära sig att sätta ord på känslor och bearbeta dålig självkänsla.
Hälften av de som har anorexi blir helt återställda, en tredjedel har fortsatta problem men fungerar bättre. En av fem har kroniska besvär med fortsatt självsvält och hetsätning. Många drabbas även av depression.
Frågor du kan ställa till doktorn: Vilken vårdenhet har den effektivaste vården av barn och ungdomar med ätstörningar? Hur kan jag hjälpa mitt barn att bli friskt?
Finns det något sätt att förebygga ätstörningar? Finns det något ställe dit jag kan vända mig som förälder och få råd?
