Vad är bulimia nervosa?
Bulimi betyder oxhunger och syftar på att man snabbt äter orimliga mängder mat. Idag kallas sjukdomen även för hetsätning. Den börjar ofta i sena tonåren i samband med en bantning, men förekommer även i alla åldrar. Typiskt för sjukdomen är att hetsätningen sker regelbundet och under lång tid. Det är bra om sjukdomen uppmärksammas snabbt eftersom tidigt insatt behandling ökar chansen att bli frisk.
Vilka symtom ger bulimi nervosa?
Episoder av stort matintag som man inte kan kontrollera. Det följs av kompensation i form av kräkningar, laxering, fasta och överdriven motion för att undvika viktuppgång. Matintaget sker i ensamhet och de flesta döljer det under lång tid trots stora matinköp. Beteendet kan också växla mellan hetsätning och självsvält.
Kroppsliga symtom som frätskador på tänderna, svullna spottkörtlar, magsmärtor, förstoppning och mensstörning är vanligt.
Ätstörningar är behäftade med skamkänslor, självförakt, depression, självskadebeteende och självmordstankar. Det gör att sjukdomen medför ett stort lidande som påverkar såväl sociala relationer som yrkesliv.
Hur diagnostiseras bulimi nervosa?
Utifrån de typiska symtomen i kombination med en psykologisk och medicinsk utredning. Blodprover för kontroll av Hb, saltbalans, lever- o njurvärde liksom blodsocker.
Hur behandlas bulimia nervosa?
Kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig vara den effektivaste behandlingen för ätstörningar som hetsätning. Via barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan man också få vård på speciella enheter för barn och ungdomar med ätstörningar som bulimi och anorexi. Antidepressiva läkemedel (SSRI) kan hjälpa unga med ätstörningar men bör bara skrivas ut av specialistläkare i barnpsykiatri.
